Författare: Anna-Lena Sida 14 av 15

Prydnadsgräsen har varit växternas doldisar under många år, kanske på grund av att många inte vet hur man ska använda dem i trädgården. Men ingen trädgård eller plantering är komplett utan gräs, säger Linda Schilén.

Linda är trädgårdsmästare, föreläsare, författare och konstnär. Som trädgårdsmästare är Linda ett populärt och återkommande inslag på TV4 Nyhetsmorgon där hon sprider växtkunskap och inspirerar tittarna att fylla livet med grönska.

Under föredraget kommer Linda att visa hur och varför hon odlar prydnadsgräs. Linda vill väcka odlarlusten genom att visa förslag på gräsens många olika användningsområden. Hon ger konkreta tips om skötsel, odlingsvärda arter/sorter och samplanteringsförslag.

Hembakt fika serveras till självkostnadspris i pausen.

• Plats: Skurustugan, Nacka
• Datum: 10 mars
• Tid: Kl 19-21
• Avgift: 40 kr för medlem, 20 kr för betalande familjemedlem, 60 kr för icke medlem.

Den 10 april berättade styrelsemedlemmarna May-Lena Färnert och Anita Österlund om en av sina passioner – dahlian. 

Dahlian kom till Europa och Sverige redan på 1800-talet. Det var då tänkt att man skulle äta knölarna men det visade sig att de var allt för beska. Sedan dahlian gjorde sitt intåg i Europa följde en tid med förädling och många nya sorter togs fram. I dag finns det över 50 000 olika sorter.

I Sverige är dahlian uppkallad efter en av Linnés lärjungar – Andreas Dahl. I Norge och Tyskland kallas dahlian för georginer. 

May-Lena och Anita berättade hur olika dahliasorterna klassificeras. Den ursprungliga Dahlian, D. Coccinea är enkel.

Dahlior passar bra tillsammans med många olika växter och det finns en dahlia för alla. Det kan vara fint att hålla sig till en färgskala, till exempel vitt och grått, men det går lika bra att blanda orange och rosa. Dahlior finns däremot inte i blått.

Föredragshållarna beskrev utifrån sina erfarenheter hur man bäst sköter sina dahlior/knölar under vår, sommar, höst och vinter. 

Dahlian ska planteras grunt och vattnas sparsamt när skotten kommer upp. Önskas tidig blomning kan man förkultivera den.

Dahlian tål ej frost och knölarna behöver tas upp på hösten om man vill spara dem till nästa år. Knölarna förvaras torrt och frostfritt.

En populär del i fördraget var lotteriet där alla åhörare fick med sig en dahlia hem. Kanske blir vi fler som uppskattar dahlior!

Den 5 mars fick NVTS besök av landskapsingenjör Lars Engström från Växtbiten i Uppsala. Han delade med sig av sina kunskaper om hur man anlägger och sköter en häck. Han rekommenderade att klippta häckar bör ha en A-form så att även lägre grenar får ljus. När man bygger upp häcken bör man klippa ner plantorna till 15-20 cm efter plantering och låta dem växa cirka 20 cm varje år de första åren. På så sätt får man en tät häck som är grön ända nerifrån. Tänk på att bok, avenbok, gran och tuja inte klipps förrän de nått önskad höjd – det går däremot bra att frisera dem på bredden.

Vad gäller nyplantering är barrotade plantor prisvärda, enligt Lars. Barrotade plantor ska inte planteras efter första maj. April är den bästa planteringsmånaden, alternativt från oktober fram till jul. Städsegrön häck får inte planteras på hösten eftersom det finns risk att den ej rotar sig och torkar under våren.

Lars tipsade också om lämpliga redskap för häckskötsel, till exempel batteridrivna häcksaxar, stånghäcksax vid höga häckar, den användbara japansågen eller den tuffare tigersågen. Bra redskap säljs av Grönytekonsult som brukar ställa ut på trädgårdsmässan i Älvsjö. 

I våra trakter räcker det oftast att klippa häcken en gång per år. En friväxande häck behöver gallras då och då och kan ibland behöva klippas ner till 30-40 cm – det gäller till exempel syrén. JAS-perioden är ett bra riktmärke men det går även att klippa andra tider utom då det är riktigt kallt, eller då saven stiger hos häckar som kan blöda. Om man behöver gödsla sin häck rekommenderade Lars Osmocote som finns med olika verkningstid. Den kan dock vara svår att få tag på. 

Inför vintern kan det vara bra att binda ihop grenar som lätt kan brytas av snö och att skydda städsegröna häckar mot den starka vårsolen i februari. 

Lars avslutade föredraget med att tipsa om både vanliga och ovanliga klippta häckväxter som till exempel bergbambu, katsura och eldtorn. Som friväxande föreslogs glansmiskanthus, berberis, vidjehortensia, rönnbärsapel och lagerhägg. Eller varför inte en häck av rhododendron om man har rätt sorts läge. 

Nedtecknat av Gertrud Sandberg