Lövplattmasken, Obama nungara, är en ny invasiv art i Sverige som upptäcktes i Skåne i mitten av november 2024. Plattmasken omfattas av nödåtgärder och det är förbjudet att medvetet sprida den. Här finns information om hur du känner igen plattmasken och hur du gör för att inte sprida den.

Plattmasken med artnamnet Obama nungara har sedan dess hittats på flera olika växter, som har importerat växterna från olika grossister på kontinenten. På svenska har den namnet lövplattmask.

Förbjuden att sprida

Sedan 7 januari 2025 omfattas Obama nungara av så kallade nödåtgärder. Det innebär att det är förbjudet att medvetet sprida den. Det innebär att det nu är förbjudet att avsiktligen hålla arten, att låta den växa, att överlåta eller utbyta den, samt släppa ut den i miljön”.

Plattmask som kommit till Europa via handel med växter

Lövplattmasken, med artnmanet Obama nungara, är en plattmask som härstammar från Sydamerika (Brasilien, Argentina, Uruguay). Släktnamnet Obama härstammar från språket Tupi och kan översättas till ”blad/löv djur” (Oba=blad Ma= djur). Den har oavsiktligt introducerats i Europa och USA via handel med växter.

Ett rovdjur som lever på maskar och snäckor

Fakta om lövplattmasken Obama nungara:

  • Lövplattmasken är ca 5-8 cm lång och ca 0,5 cm bred. Den svenska plattmasken är mycket mindre.
  • Färgen på ovansidan skiftar mellan bege och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är bege.
  • Äggen är 0,5 cm stora och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
  • Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på maskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar. Den lever på jorden och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv.
  • Arten är mest aktiv efter skymningen.
  • I Sverige har den än så länge bara hittats i och under krukor och på marken under krukor och tråg.

Oro finns för att den kan orsaka försämrad jordkvalitet

Lövplattmasken är så pass nyupptäckt att det saknas studier på dess eventuella effekt på biologisk mångfald och ekonomi. Arten har potential att få täta populationer men inga studier på effekten har utförts. Det finns andra arter av rovlevande plattmaskar som har visat sig ha mycket stor negativ effekt på till exempel daggmaskar vilket kan leda till försämrad jordkvalitet och därmed minskad växtkraft och skörd.

Faktablad – plattmasken Obama nungara (för utskrift)

Rapportera om du hittar den

Du rapporterar ditt fynd genom att skicka ett mejl till naturochviltarenden.stockholm@lansstyrelsen.se

I mejlet ska du:

  • skicka en bild på masken
  • ange plats där masken hittats
  • uppge dina kontaktuppgifter

Våra experter behöver uppgifterna för att kontrollera att det är rätt art och kartlägga var den hittats.

Rapportering via webben

Du kan även rapportera arten på invasivaarter.nu

Om du som privatperson köpt plantor

Vi rekommenderar att du kontrollerar växter du köpt innan du planterar dem.

Kontrollera så här

Kontroll efter lövplattmask gör du genom att:

  • Kontrollera plantorna du köpt:
    • Kolla marken under krukan
    • Kolla under själva krukan
    • Lyft ur plantan och kolla i krukan och på rotklumpen
    • Kolla under tråg/backar
    • Kolla gärna efter ägg, men dessa är svåra att upptäcka
  • Du bör använda handskar vid hantering av lövplattmask då arten har ett slem som kan vara irriterande på huden.
  • Använd gärna ficklampa, även dagtid, plattmaskarna blänker ofta till när de får en ljuskälla på sig.
  • Rapportera på www.invasivaarter.nu om du hittar plattmasken

Så känner du igen plattmasken

Ägg av lövplattmask är 0,5 cm stora och först röda men blir sedan mörkbruna. Fullvuxna maskar är cirka 5-8 cm långa och 0,5 cm breda. Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.

Om du hittat lövplattmaskar

Rapportera på www.invasivaarter.nu om du hittar plattmasken.

Plattmaskarna kan därefter avlivas genom att du lägger dem i en burk och häller kokande vatten på dem. De kan också dödas genom att lägga dem i frysen i minst ett dygn.
Det går inte att döda dem genom att klippa dem!

Text och bild från Länstyrelsen i Skåne